12 november 2009

Om jag någon gång tvingas till altaret

 
Jag är inte den personen som drömt om att gifta mig, faktiskt har aldrig tanken slagit mig.
Jag fantiserar inte i huvudet om vita rosor och anlända i sagovagn.
Det enda som kommer i huvudet är ibland när jag hittar världens
mest underbaraste klänningar som är så fina att
man tänker "det finns två alternativ, bal på slottet eller bröllopsklänning"
Så om jag tvingas åka till Las vegas eller gifta mig på en strand
Snälla Gud låt mig få gifta mig i den här klänningen!

Så slut på mina cravings efter en hundraårig sidendröm.

För att vakna upp ur denna dröm ska jag berätta något annat.
När jag var hos Fastern i San Francisco,
visade hon en klänning som var i tunt tyll med små pärlor broderat från 20-talet.
... okej mardrömmen nu då....
Den hade dom som halloween kostym på sjuttiotalet!!!!
Den var helt misshandlad! Tänk vilken guldgruva....



4 kommentarer:

  1. Har du sett nya Lisa Bengtsson-kopparna på indiska? De är ju mycket snyggare än de förra. Som iofs också var snygga.

    SvaraRadera
  2. Ja, fan jag kna inte köpa dom pga utav faten, de tyckte jag var rätt fult! Jag blir faktiskt lite besviken trots att jag samtidigt tycker det är så fint! Fan frossar du loss som helvete nu när du flyttat?

    SvaraRadera
  3. Jag tänkte också på faten. Ska gå och kolla om man inte kan köpa kopparna separat eller något. Inget frosseri, jag har inga pengar överhuvudtaget och försöker spara det lilla jag har till tygblöjor och småkläder. Lite hårt att inte kunna köpa nya klänningar jämt.

    SvaraRadera

I like people who shake other people up and make them feel uncomfortable